Om föreningen
Platsen Husberg och berget Husberget har fått ge namn åt vår stadsdel Norra Husberg samt
ytterligare en stadsdel, Södra Husberg, som ligger någon kilometer söder om centrum, vid
korsningen mellan Boglösavägen-Bredsandsvägen, cirka 800 meter sydväst om Norra
Husberg.
I Edvard Matz bok, Mälardalens sällsamheter, finns en ruskig historia om den rika
Husbergsfrun. Historien utspelas just vid Husberget och i en grotta, som finns i bergets
nordvästra sluttning. I en skrift från 1600-talet talas det 0m att det inte är tillrådligt att lägga
sig att sova vid Husberget.
Från sagor tillverklighet. 1971 upprättade stadsarkitekt Bo Björkman ett principförslag till
stadsplan över bl. a. Norra Husberg.
1975-06-12 beslöt kommunstyrelsen att anta "Stadsplan för norra delen av stadsdelen
Husberg". Till stadsplaneförslaget hör en smått lyrisk beskrivning över områdets befintliga
och kommande kvaliteter. Redan den 26:e samma månad beslöt kommunfullmäktige att
godkänna *Avtal om markbyte och marköverföring berörande fastigheter inom Bergvreten,
Husberg och Gånsta samt exploatering av norra delen av stadsdelen Husberg i Enköping”.
1976 påbörjades arbetena inom kvarteret Vitriskan och i slutet av året flyttade de första
köparna in. I samband med arbetena revs resterna av den gamla skjutbana, som fanns
väster om den skogiga bergknalle, vilken utsattes för exploatering. Gång- och cykelstigen,
som i en brant backe leder ut från området västerut går över det som tidigare var kulfång och
markörgrav. Skjutbanan hade tillkommit ungefär vid tiden för första världskriget. De andra
kvarteren påbörjades efter hand och i oktober 1980 flyttade de sista köparna in i södra delen
av kvarteret Stensoppen.
1979-04-25 beviljade länsstyrelsen i Uppsala län registrering av Norra Husbergs
Samfällighetsförening. Grunden för samfällighetens verksamhet är lagen om förvaltning av
samfälligheter [1973:1150]. Styrelsens sammansättning med flera ärenden avgörs av
medlemmarna vid årsstämman. Det kan inte nog påpekas att det är medlemmarna själva
som kan påverka förvaltningen av den gemensamma egendom, vilken ingår i samfälligheten.
SAMFÄLLIGHETEN
Bakgrund
Lagar om bildande av samfällighetsföreningar tillkom 1973. ldén bakom lagen var att
människor inom ett bostadsområde av Norra Husbergs typ i större utsträckning än tidigare
skulle kunna påverka och utforma sin boendemiljö. Dessutom skulle man genom att göra
saker själva minska byråkratin och de faktiska boendekostnaderna. Vidare är det ett sätt att
minska kommunernas och andra myndigheters arbete eftersom det i vissa frågor skulle
krävas att man förhandlade eller brevväxlade med var och en av fastighetsägarna.
Detsamma skulle gälla en entreprenör som skall svara för t. ex. vägunderhållet inom
området. Samfällighetsidén innebär alltså både en ideell del och en praktisk. Liknande
organisationer, byalag, är en mycket gammal företeelse i vårt land.
Att Norra Husberg skulle vara en samfällighet beslutades av kommunfullmäktige 1975.
Vad ingår i samfälligheten
Samfälligheten, d.v.s. de 175 fastigheterna i Norra Husberg, äger och skall förvalta och
underhålla följande så kallade gemensamhetsanläggningar. Mer information om det finns under Boendeinfo.
Hur fungerar samfälligheten
I de stadgar som reglerar samfällighetsbildning står det att medlemmarna skall välja en
styrelse på högst 6 personer. Vid många detaljfrågor är det en fördel att inte behöva samla alla medlemmar för att kunna behandla en fråga eller fatta ett beslut. Styrelsen är givetvis ansvarig gentemot medlemmarna för de åtgärder som vidtas.
Norra Husbergs samfällighets styrelse har idag 3 medlemmar.
För att stärka medlemmarnas möjlighet att påverka samfällighetsfrågor utser varje kvarter en
eller två områdesansvariga. Denne samordnar viss verksamhet inom kvarteret. Det kan gälla
städdagar eller enkäter etc. Områdesansvariga adjungeras till vissa styrelsemöten.
Styrelsen sammanträder normalt 8-10 gånger per år. Styrelsen handhar ekonomin vad avser
gemensamhetsanläggningarna. Vid styrelsemötena behandlas uppkomna frågor från
områdesansvariga och/eller enskilda medlemmar (medlemmana uppmanas att så långt
möjligt framföra ärendena genom områdesansvariga). Vid årsstämman tas de av
medlemmarna insända motionerna upp. Frågorna är beredda och styrelsen avger förslag,
som medlemmarna har att ta ställning till.
Vid styrelsesammanträden och årsmöten förs protokoll. Samtliga protokoll finns tillgängliga
på hemsidan. Äldre protokoll, liksom inkomna skrivelser etc. finns hos sekreteraren.